020 - 118 118
Vanliga frågor
Hypertoni
NORRTÄLJE CENTRUM - KYRKOGATAN 11
020 - 118 118
Vanliga frågor om hypertoni
Här har vi samlat vanligt förekommande frågor om högt blodtryck. Flera dessa är hämtade från Hjärt- och Lungfondens informationssida. Du kan alltid ta kontakt med oss om det är något du undrar över.
Högt blodtryck förvärrar på sikt den mer eller mindre naturliga åderförfettningsprocessen som sker i kroppen.
I processen, som beror på såväl ärftliga som yttre faktorer, bildas fettinlagringar i kärlväggen som sedan förändras till bland annat förkalkningar och så kallade plack. När artärerna förlorar sin elasticitet blir de också känsligare för påfrestningar.
Stela kärl skapar högre blodtryck
Kärlen blir så småningom stela och smala, blodflödet får ett större motstånd vilket innebär att blodtrycket höjs. Hjärtats pumparbete försvåras av högt blodtryck. Den ökade belastningen gör att hjärtat måste arbeta hårdare för att pumpa ut blodet i kroppen vilket på sikt kan leda till hjärtförstoring och med tiden till hjärtsvikt, en åkomma som är mycket svår att bota.
Åderförfettning orsakar kärlkramp
Åderförfettning kan även orsaka syrebrist, exempelvis i hjärtats kranskärl, så kallad kärlkramp. Ett högt tryck i ett skadat kärl ökar risken för en blödning eller propp, exempelvis i hjärnans kärl. Stroke, som det då kallas, är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Om kärlet till hjärtmuskeln täpps till inträffar en hjärtinfarkt – en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige.
Ja, högt blodtryck är bara en riskfaktor bland många andra för sjukdom i hjärtat. Hög ålder, att man är man, om man redan tidigare har en återfettningssjukdom, ärftliga faktorer, diabetes, blodfettrubbningar och rökning tillhär de viktigaste riskfaktorerna.
Ja delvis. Hos omkring 95 procent av de som lider av förhöjt blodtryck finns ingen enskild orsak. Flera omständigheter kan medverka till det höga blodtrycket: Mellan 30 och 60 procent av blodtrycksvariationen i befolkningen bestäms av ärftliga anlag medan resten beror på omgivningsfaktorer såsom övervikt, stress, matvanor, högt saltintag eller hög alkoholkonsumtion.
För att få reda på om blodtrycker är förhöjt är det enda sättet att mäta det. Rekommendationen är att alla vuxna personer som kommit upp över 45-50 års ålder mäter sitt blodtryck då och då.
Allvarligaste riskerna är stroke och hjärtinfarkt. Högt blodtryck är en riskfaktor som ligger bakom de omkring 30 000 fall av stroke och lika många hjärtinfarkter som sker varje år i Sverige.
Nej, inte vid lätt förhöjt blodtryck. Det kan då räcka med olika livsstilsförändringar som motion, minskat saltintag, mindre mängder alkohol om konsumtionen är hög, hantering av negativ stress och att avstå från tobaksprodukter.
Även om man medicinerar mot högt blodtryck är livsstilsförändringar bra för att förstärka den blodtryckssänkande effekten.
